Ångest och oro alldeles i onödan

Är inte det bland dem hemskaste känslorna man kan känna?
Jag klarar verkligen inte av ångest och oro, blir så låg och helt avstängd.
Och såklart har jag ju ett samvete som är helt otroligt, kan ju verkligen inte släppa någonting.
Trots att jag själv vet att det var en riktigt bagatell och som man egentligen inte ens behöver bry sig om så kan jag inte släppa det.
Nej jag tänker, maler och får en riktigt fet klump i magen och får nästan spy känsla..
Usch va hemskt det är, och man känner sig såå dum.
Som att man har gjort världens fel, och borde straffas med typ stenkastning eller nått liknande.
Och sen vips så visar det sig att det inte ens var något att oroa sig över, och att man hade gått och målat upp det hemskaste scenariot alldeles i onödan.
Då blir man nästan arg, samtidigt som man känner hur klumpen i magen försvinner.

Det var samma visa när jag hade målat (sprayat) kökssoffan vit ute i vårat garage.
Hade inte en tanke på att det var ett öppet garage längst upp och att det kunde komma på dom andra bilarna.
Förrän Daniel sa det, och då minsann
kunde jag knappt prata, röra mig eller någonting.
Ångesten slog till på direkten och jag malde och malde, tänk om.. tänk om.. tänk om.. haha
Ja ni fattar själva, för ni har säkerligen också varit i dom situationerna om ni inte är helt iskalla och sten coola =)
Och även det gick ju bra.

Så varför kan jag inte bara coola ner, varför ska jag behöva drabbas av den här förbannade magkänslan såfort något litet och oväntat händer?

Men samtidigt så lär man sig ju utav sina misstag, stora som små =)
Och det är väl tur iaf..



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0